Bakgrund
Storskaliga epidemier av vissnesjukdomar orsakar stora problem i användning av populära lövträdsarter i rekreationsskogar och i kulturlandskap. Den mest kända epidemin är almsjukan, som orsakas av en svamp som växer i kärlsträngar. Det finns idag inga effektiva och hållbara metoder att begränsa sjukdomens förekomst till en måttlig nivå.
Ansträngningar att hitta resistenta almkloner går långsamt framåt och försök till kemisk bekämpning har visat sig vara ineffektiva och miljömässigt oacceptabla. Stora förhoppningar fästs därför vid biologiska bekämpningsmetoder, där träden ”vaccineras” med hjälp av skadegörarens naturliga fiender eller organismer som aktiverar trädens kemiska försvar.
Endofytsvampar höjer motståndskraften
Likt andra trädarter, hyser almar så kallade endofytsvampar, som lever i träden utan att orsaka symptom. Studier med flera växtarter har visat att endofytsvampar kan höja växters motståndskraft mot patogensvampar och växtätande insekter. Detta kan ske t ex genom att endofyter i växter producerar och utsöndrar kemikalier som är toxiska mot skadegörare, eller genom att de aktiverar växternas egna försvarsmekanismer. För att bättre förstå möjligheter till biologisk bekämpning, samt välja de mest resistenta träd till förädlingsprogram behövs mer kunskaper om skillnader i patogen- och endofytsvamparnas sätt att livnära sig på ved.
Mål
I det nu framlagda projektet vill vi studera endofytsvamparnas mångfald i, och sätt att livnära sig på, almar samt utvärdera endofyternas påverkan på almarnas motståndskraft.
Kunskaper från projektet kan bidra till utvecklingen av nya, hållbara metoder för att dämpa almsjuka i enskilda träd och i mindre bestånd. Vidare kan resultat hjälpa oss att förstå och påverka resistens mot likartade vissnesjukdomar även i andra lövträd, ffa ek och ask, vars vedstruktur liknar almens vedstruktur.
Resultat
I pilotstudier har vi mätt försvarskemikaliers (fenoler) halter i en samling av lundalmkloner som varierar i motståndskraft mot almsjukan. Jämfört med mottagliga kloner innehöll de mest resistenta kloner högre koncentrationer av vissa fenoler i sin bark, medan i halter av bladfenoler var lägre.
Vi har även isolerat ett antal endofytsvampar från samma kloner. Vi arbetar för att identifiera dessa svampar, samt jämföra om det finns skillnader i hur svampar använder träd som substrat mellan svampar som är karaktäriska för resistenta almar och för mottagliga almar.
|
|
FOTO: RAGNHILD MÖLLER
Medarbetare
Johanna Witzell, Juan Martín (Polytech. Univ. Madrid, Spanien), Olle Anderbrant (Lunds Universitet), Marjo Helander (Åbo Universitet, Finland)
Katrin Blumenstein, student vid Kassel Universitet i Tyskland arbetar i projektet under vårtermin 2009.
Finansiärer
FORMAS, Stiftelsen Konsul Faxes Donation, Carl Tryggers Stiftelse, Stiftelsen Oscar och Lili Lamms minne, Crafoordska stiftelsen
|
