Nyhetsbrev december 2009

 

Vill du prenumerera på nyhetsbrevet? Anmäl dig här >>>

 

Strategier för att minska användningen av bekämpningsmedel i potatis

Det är viktigt att vi kan garantera en säker livsmedelsförsörjning med grödor av hög kvalitet odlade på ett hållbart sätt. Potatis är en viktig gröda i många länder. Tyvärr angrips potatisplantan av många skadegörare och detta gör att potatis ofta besprutas mycket. I nätverket Växtskydd i Alnarp jobbar vi med att hitta lösningar, både nationellt och internationellt, för att minska skadegörarproblemen och den kemiska bekämpningen i potatis.

 

 

 

Nya potatissorter

Förföriska dofter

Försvarsmekanismer

 

---

 

Nya potatissorter kan minska kemisk bekämpning

Potatis är både nyttigt och gott. Tyvärr är det också den jordbruksgröda som besprutas mest i Sverige, främst för att hindra angrepp av algsvampen Phytophthora infestans. Den angriper bladverket, där den orsakar potatisbladmögel, och kan även spridas till potatisknölarna, som då får brunröta. De bekämpningsmedel som används är skadliga för naturen.

 

Behov av friska sorter

Ett sätt att odla med mindre mängd kemiska bekämpningsmedel är att använda sorter med bra motståndskraft mot angrepp. Det finns sorter som drabbas av bladmögel i mindre omfattning, men det finns ett stort behov av fler.

 

Nya friska sorter genom växtförädling

På SLU, Alnarp pågår ett projekt med målsättningen att ta fram sorter motståndskraftiga mot P. infestans. I projektet har motståndskraften hos olika äldre sorter och vilda arter studerats för att hitta lämpliga korsningsföräldrar. Detta kan göras genom att observera potatis i fält eller i laboratorium. En vattenlösning med sporer från P. infestans droppas på lösa blad (bladmögel) eller på snittytan av skurna potatisar (brunröta). En sort kan nämligen vara motståndskraftig mot bladmögel men inte mot brunröta och vice versa.

 

Vissa vilda potatisarter har god motståndskraft, men bär tyvärr också på dåliga egenskaper som låg avkastning, små potatisar och inte så god smak. Moderna sorter däremot har oftast god avkastning och bra kvalitet medan de är känsliga för bladmögelangrepp. Genom att korsa olika arter och sorter är målet att ta fram en ny motståndskraftig potatissort, i vilken även andra goda egenskaper finns representerade.

 

Frön från de bär som bildas vid korsningarna ger upphov till helt nya unika potatisplantor med en aldrig tidigare existerande genuppsättning. Dessa plantor odlas i växthus och små potatisknölar skördas och sätts senare i fält. Under växtsäsongen studeras plantorna framför allt avseende mängden angrepp men även andra egenskaper utvärderas. Efter skörd och analys av potatisen görs ett urval av vilka individer som är värda att arbeta vidare med.

 

Projektet finansieras av SLF

 

Kontaktperson

Ulrika Carlson-Nilsson

 

---

 

Förföriska potatisdofter

Vem har inte njutit smaken av en nyss upptagen potatis? Men har du tänkt på hur potatis luktar? Ofta lägger vi inte märke till dofter, men den guatemalanska malen är expert på att uppfatta doftämnen som avges från potatisplantan. Vid ett av de viktigaste tillfällena i insektens liv, nämligen när honan ska hitta och välja ut en lämplig äggläggningsplats, tar hon hjälp av potatisens doft.

 

Skadegörare i potatis

Den guatemalanska malen, Tecia solanivora, är en art i fjärilsfamiljen stävmalar. Insekten är en allvarlig skadegörare på potatis i Centralamerika och norra Sydamerika. Larverna angriper potatisknölarna och orsakar stora förluster, både i fält och i skördad potatis i lager. I dagsläget används höga doser insekticider, vilket skadar hälsa och miljö utan att ge fullgod kontroll av skadegöraren.

 

Forskning

Vid SLU i Alnarp pågår ett forskningsprojekt i samarbete med det colombianska forskningscentret Corpoica. En kartläggning av dofter från potatisplantans olika delar; blommor, blad och knölar, har visat att lukten från potatis är en blandning av mer än 50 olika molekyler. Varje del av plantan utsöndrar både specifika ämnen och ämnen som är gemensamma för flera delar av potatisplantan.

 

Praktisk användning av dofter

Identifieringen av potatisdofter görs för att bestämma vilka av de olika komponenterna i lukten som attraherar malhonan. Genom att låta honor välja mellan olika delar av plantan och olika potatissorter, sållar vi ut de ämnen som fungerar som signal för äggläggningen. Mätningar görs från insektens antenn för att bestämma vilka dofter den registrerar och därmed vilka ämnen som påverkar beteendet. Resultaten tyder på att honan med hjälp av ett fåtal ämnen kan göra ett val och lägga sina ägg där larverna har en högre överlevnadschans. Syftet är att hitta en attraktiv sammansättning av doftämnen för locka honorna till fällor för massfångst.

Har människan något gemensamt med den guatemalanska malen? Ja, när vi luktar på en potatisblomma är det en ester, metylfenylacetat, som gör att vi tycker det luktar gott. Våra försök visar att norra Sydamerikas största skadegörare på potatis attraheras av just denna doft.

 

Projektet finansieras av SIDA

 

Kontaktperson

Miriam Frida Karlsson

 

---

 

Försvarsmekanismer hos potatis mot bladmögel

Potatisbladmögel som orsakas av oomyceten Phytophthora infestans är en av de allvarligaste växtsjukdomarna i Sverige och i världen. I Sverige används idag nästan hälften av den totala mängden fungicider mot denna sjukdom trots att potatisodlingen endast upptar en liten del av den odlade marken. För att minska användningen av fungicider krävs sorter med bättre resistens och optimerade bekämpningsstrategier.

 

Vad är inducerad resistens?

Växter kan efter behandling med icke-sjukdomsbildande mikroorganismer eller med låga doser av vissa ogiftiga kemikalier aktivera delar av sitt biokemiska försvar. Behandlingen innebär att växten blir mer motståndskraftig mot kommande sjukdomsangrepp. Ett exempel på ett sådant inducerande ämne är aminosyran beta-aminobutyric acid (BABA).

 

Kan inducerad resistens utnyttjas i bekämpningsstrategier mot bladmögel?

Vi undersöker i fält och laboratorieförsök om BABA och fungicider applicerade tillsammans kan ge synergieffekter och om man därmed kan få en effektivare bekämpning av potatisbladmögel med mindre mängd fungicider. Effekten av olika doser, appliceringstillfällen, kombinationer med olika fungicider, potatissorter med olika resistens etc undersöks för att optimera bekämpningen. Våra fältresultat har hittills visat att samma bekämpningseffekt uppnås med 20-25 % lägre dos fungicid om man samtidigt applicerar BABA. Vi har också funnit att BABA stimulerar försvaret i olika grad hos olika potatissorter.

 

Mekanismer i försvaret

I samarbete med potatisförädlare och forskare vid Lunds Universitet karakteriserar vi resistensmekanismer i resistenta potatiskloner. Vi studerar potatisplantornas försvarsreaktioner efter att de behandlas med inducerande ogiftiga ämnen, t.ex. BABA. Markörgener för inducerad resistens identifieras, för att vi bättre ska kunna studera när växtens försvar sätts på i fält under olika förhållanden.

 

Projektet finansieras av Formas och SLF

 

Kontaktpersoner

Therese Bengtsson

Erland Liljeroth