|
Rostringar är ett stort problem som ofta resulterar i stora ekonomiska förluster i många svenska potatisodlingar. De karakteristiska nekrotiska, cirkelformade fläckarna i knölköttet är ofta orsakade av viruset TRV (Tobacco Rattle Virus), vilket sprids med frilevande nematoder som hör till familjen Trichodoridae. En mycket låg populationstäthet (några nematoder/kg jord) är tillräcklig för att orsaka svår infektion vid virusöverföring. TRV-virus, såväl som stubbrotnematoder, har en mycket bred värdväxtkrets. Detta leder till en långvarig smitta med starkt begränsade bekämpningsmöjligheter.
Forskningen kring fytopesticider och deras användning för biofumigering har på senare tid väckt berättigad uppmärksamhet.
Korsblommiga växter som odlas som fångst- eller mellangrödor främst för deras strukturbefrämjande verkan och goda kväveeffekter har dessutom en benägenhet att reducera problem med markskadedjur och skadliga mikroorganismer.
Bakomliggande mekanismen baseras på en kemisk reaktion som sker i marken när växtceller sönderdelas. Glykosinolater omvandlas under inverkan av enzymet myrosinas till isotiocyanat. Detta ämne verkar sanerande i marken. Saneringseffekt beror på flera faktorer varav de viktigaste är biomassaproduktion, glukosinolaternas typ och koncentration.
Vår studie syftar till att undersöka om och vilka effekter odling av korsblommiga grödor har på stubbrotnematoder och TRV; organismer som orsakar rostringar.
|
