|
Rotröta är i dag ett stort ekonomiskt problem för skogsnäringen. Noggrann planering kan dock minimera förlusterna. Planeringen är komplex och som ett hjälpmedel har vi tagit fram en rötmodell i samarbete med andra forskare i Sverige och Europa. En viktig del av modelleringsarbetet är att också applicera modellen på praktiska problem. I den första fasen av arbetet skall vi därför i dialog med näringen sätta upp ett antal viktiga frågor inom ämnesområdet där vi sedan med hjälp av modellen analyserar problemet.
I andra länder, som t.ex. i Storbritannien, har man producerat kartor där olika områden har getts olika risk för rötangrepp. Denna risk kan sedan varieras beroende på val av trädslag eller skötselprogram. Risken används sedan för att välja skötselprogram utifrån varje enskild markägares perspektiv. Man kan även tänka sig att koppla risken för röta och den troliga förekomsten med effekterna på stormskador.
Vid modelleringen av de praktiska problemen kommer säkerligen ett antal svagheter att upptäckas. Några svåra problem i det tidiga arbetet har varit att veta vilket ingångsvärde eller startvärde man har för ett bestånd. Med hjälp av riksskogstaxeringsmaterial har SkogForsk skapat en modell för att med en hyfsad sannolik ge ett startvärde. Upplösningen i detta startvärde har dock sagts vara lite för låg för vissa markägare. Ett system behöver därför skapas för att erhålla dessa startvärden genom systematiska inventeringar till en extremt låg kostnad. Vidare krävs en bättre modul för granars rotutbredning då dagens modul är baserad enbart på tall. Det har heller inte funnits utrymme att i egentlig mening validera hela rötmodellen.
|
|

FOTO: RAGNHILD MÖLLER
Medarbetare
Matts Karlsson, Jonas Rönnberg
Finansiär
Tema Tillväxt (SLU/Skogsnäringen)
|