|
Efter stormen Gudrun i januari 2005 verkar fler vilja återbeskoga sina förstörda skogar med främst hybridlärk. Tidigare arbeten vid institutionen har visat att det kan vara olämpligt i de fall man har mycket röta i den förra generationen av exempelvis gran. På mark med lite rötangrepp kan man dock tycka att lärken skulle vara ett bättre alternativ speciellt med hänsyn till den lägre risken för stormfällning under vintern. Frågan är dock hur man ska sköta lärken med hänsyn till senare rötangrepp.
Ett pågående projekt indikerar att lärkbestånden vid gallring sommartid bör stubbehandlas, dock vet vi inte om stubbarna är den viktigaste inkörsporten för rottickan och inte heller om stubbehandling med pergamentsvamp är effektivt. Vi vet inte heller hur pass allvarligt rötangrepp i olika stadier är för vedegenskaperna hos lärken. Flera sågverk sågar trots rötangrepp stockar utan att det sägs vara ett problem. Därför föreslås ett projekt för att effektivisera rekommendationerna om lärkskogsskötsel som syftar till att ge en bättre avkastning för markägaren.
Med stubbehandling kan en minskad rötvolym med 15 % enbart i slutavverkningen uppnås, vilket motsvarar ca 25 000 kr/ha. Dessutom kan ev. fraktioner av den rötade volymen trots allt användas till sågtimmer beroende på vedegenskaperna.
Våra hypoteser är att:
- lärkstubbar blir infekterade av rottickans p-form,
- pergamentsvamp och urea fungerar bra för stubbehandling på lärk,
- olika nedbrytningsstadier av lärk har olika hållfasthet och beständighet som sågad vara och att dessa egenskaper är beroende av hur lång tid angreppet pågått.
|
|
Medarbetare
Jonas Rönnberg
Finansiär
Tema Tillväxt (SLU/Skogsnäringen)
|
