|
I dag finns det ca 1,2 miljoner ha skog i Sverige där det finns ett akut röjningsbehov. Många av dessa röjningar är eftersatta med en ganska stor diameterspridning i bestånden. I vissa fall kan det vara svårt att dra gränsen för när ett avverkat träd ska betraktas som en klassisk röjnings- eller gallringstubbe. Kanske bör en del av dessa eftersatta röjningar betraktas som gallringar ur röthänseende och stubbehandlas. Ju större stubbytan är desto fler blir infektionerna av rottickan. Det är dock inte klart vid vilken ålder och storlek som dessa infektioner får betydelse för spridningen till det kvarvarande beståndet.
Syftet med projektet är att fastställa vid vilken ålder och diameter som en stubbe kan utgöra en potentiell inkörsport för rottickan och dess vidare spridning i beståndet via rotkontakter efter en röjning eller gallring. I försöket studeras hur omkringstående träd smittas av en känd individ av rotticka, applicerad på stubbar av olika diametrar och åldrar. Syftet är att få svar på när man bör börja stubbehandla vid sommaravverkning.
Våra hypoteser är att:
- stora stubbar sprider smittan vidare till kvarstående granar bättre än små och att från stubbar med diameter under 7 cm sker ingen spridning alls.
- äldre träds stubbar sprider smittan bättre än yngre som har samma stubbdiameter.
|
|
FOTO: RAGNHILD MÖLLER
Medarbetare
Jonas Rönnberg
Finansiär
Stiftelsen Rattsjö, Anna och Nils Håkanssons stiftelse, Tema Tillväxt (SLU/Skogsnäringen)
|
