2006 var ett svårt år att lyckas med sin potatisodling, då många växtskadegörare fick goda förutsättningar samtidigt som många plantor var stressade i det extrema vädret. Försöken med olika växtskyddsåtgärder visar tydligt att de olika insatserna gjorde god nytta och bidrog till en bättre odlingsekonomi. Skörden av stärkelse var betydligt högre på merskördegårdarna än på medelgårdarna. Resultaten visar att bekämpningen på merskördegårdarna var effektivare än på medelskördegårdarna. Tidpunkten för när åtgärder gjordes hade betydelse. Den mättade genomsläppligheten var högre på medelgårdarna i både plogsuleskiktet och alven vilket kanske var till nackdel denna mycket torra försommar. Förväntade samband råder mellan många av de uppmätta variablerna men även andra mindre väntade samband kräver ytterligare analys. Med hjälp av försöksresultaten kan enskilda skadegörares betydelse bedömas. I genomsnitt av tre försök gav kombinerade fungicid- och insekticidbehandlingar 2,9 ton mer stärkelse/ha. Enbart fungicidbehandlingar mot torrfläcksjuka gav 1,0 ton mer stärkelse/ha och enbart insekticidbehandlingar 1,6 ton mer stärkelse/ha. Det är uppenbart att växtskyddet hade stora effekter på nedvissningen och därmed på hur länge grödan kunde grönska och utnyttja fotosyntesen. Nedvissningen har olika orsaker mellan fält och år. Val av optimala växtskyddsåtgärder och tidpunkter är därför aldrig lika. Behovsanpassad bekämpning kommer därför hädanefter att var den lämpligaste strategin mot växtskadegörare. En kontinuerlig utveckling och uppföljning av riktlinjer för den behovsanpassade bekämpningen fordras. Från projekten Ekonomi |
|
 FOTO: LARS WIIK
Medarbetare Hans Larsson, Tomas Rydberg, Lars Wiik Finansiär SLF, Svensk Potatisforskning Alnarp Slutrapport Slutrapport 2006 |
