Med hjälp av statistisk analys är det möjligt att beskriva samband mellan växtskadegörare och väderleksfaktorer. Resultat från växtskyddsförsök i höstvete i Skåne under perioden 1977–2005 bearbetades, analyserades och utvärderades. Med korrelation, regression och diskriminantanalys beskrevs samband mellan växtskadegörare, skördeförluster och väderlek. Bearbetningen av datamaterialet ledde fram till prognosmodeller som kan provas enskilt, tillsammans eller i kombination med andra faktorer. En modell för sädesbladlusen baserad på 26 års försöksresultat är framtagen med multipel regression baserad på tre väderleksvariabler och en uppgift om bladluspopulationen för två år sedan. Modellen är utvärderad på hela perioden och på olika delperioder. Samma variabler kan också förutsäga bladlusår med hjälp av diskriminantanalys. Variablerna är ackumulerad nederbörd till och med april, ackumulerad nederbörd till och med juli året före, gradsumma för juli och september året före och bladluspopulationen två år före. Fördelen med denna modell är att den kan testas redan den 1 maj eftersom den bara använder variabler fram till detta datum. Trots detta förordar vi att man också använder de andra föreslagna modellerna med speciellt vintertemperaturerna och gradtillskottet under maj och juni. Efter körning av samtliga modeller kan man se om de pekar i samma riktning eller om prognoserna är osäkra och pekar i flera riktningar. Två modeller för bladfläcksvampar (svartpricksjuka, brunfläcksjuka och vetets bladfläcksjuka) föreslås. Modellerna är inte hundraprocentiga och bör användas som beslutsstöd i en behovsanpassad bekämpningsstrategi. Från projekten Prognos och diagnos Slutrapportering pågår |
FOTO: RAGNHILD MÖLLER